Open access är den engelska, och internationellt använda, termen för öppen tillgång till vetenskaplig information. Detta innebär att all forskning som är finansierad av offentliga medel går att finna via en sökning på internet och kan läsas av alla utan kostnad, samt att materialet är fritt att återanvända. Forskningsresultat som är öppet tillgängliga för hela samhället lägger en grund för framtida forskning både inom och utanför akademin och möjliggör för medborgarna att ta del av vetenskaplig information.

benefitsofopenaccess_cc-by_logo.pd_swe
Illustration från: http://www.kb.se/openaccess/

Riktlinjer för och krav på öppen tillgång till forskningresultat ställs nu både på nationell, europeisk och internationell nivå av forskare, högskolor och universitet, forskningsfinansiärer och myndigheter.

De huvudsakliga metoderna för open access-publicering beskrivs internationellt med begreppen ”gold” och ”green”.

Öppen tillgång i ”grön” version innebär att forskaren, så snart förlaget tillåter det, själv arkiverar en sakkunniggranskad och redigerad version av artikeln i ett digitalt arkiv, så kallat repositorium. Slutversionen av artikeln har då redan publicerats i en traditionell prenumerationsbaserad tidskrift.

Öppen tillgång i ”guld” innebär att forskaren publicerar sig hos ett open access-förlag. Boken eller artikeln blir då omedelbart öppet tillgänglig på internet. Inte sällan tar förlaget ut en publiceringskostnad som betalas av forskaren/institutionen direkt. Artiklar kan även publiceras i en traditionellt prenumerationsbaserad tidskrift som mot en avgift görs omedelbart öppet tillgänglig. Denna version kallas ”hybrid”.  

Öppen tillgång betyder att upphovsmannen ger alla rätt att läsa, ladda ned, kopiera och sprida verket i digital form. Full hänsyn tas till författarens lagstadgade ideella upphovsrätt. Upphovsmannen måste anges och verket får inte förvanskas.

Open access har utvecklats som ett alternativ till traditionell publicering i prenumerationsbaserade, låsta tidskrifter av engagerade forskare, bibliotekarier och förläggare med flera. Motiven är:

  • att utnyttja internets potential för kommunikation mellan forskare och med det omgivande samhället
  • att frigöra dagens forskningsresultat för automatiserad insamling och bearbetning av forskare i framtiden
  • att skapa en mer rimlig kostnadsnivå på ett område som präglas av ett fåtal stora kommersiella förlags monopolpriser

I Sverige har Vetenskapsrådet och Kungliga biblioteket, på utbildningsdepartementets uppdrag, tagit fram Förslag till nationella riktlinjer för öppen tillgång till vetenskaplig information. I förslaget rekommenderas att öppen tillgång till forskningsresultat implementeras och betraktas som norm. Målbilden för 2025 är att alla vetenskapliga publikationer och konstnärliga verk som är finansierade med offentliga medel bör göras öppet tillgängliga direkt vid publicering. För forskningsdata rekommenderas en en successivt övergång ske, här krävs dock att teknisk infrastruktur kommer på plats.


Open science inkluderar ett antal olika men överlappande områden såsom öppen tillgång (open access) till vetenskaplig information, vilket inkluderar både publikationer och forskningsdata, öppna lärresurser, öppna källkoder, alternativa sätt att mäta vetenskapligt inflytande, öppen kollegial granskning samt medborgarforskning.

Några centrala argument för den öppna tillgången till forskningsresultat är att detta bidrar till ökad kvalitet på forskningen, att det effektiviserar användningen av forskningsmedlen samt att forskning som är finansierad med skattemedel ska komma hela samhället till gagn. Genom att forsknings­resultat sprids snabbare och till en större krets möjlig­görs för alla aktörsgrupper i samhället att ta del av och bygga vidare på tidigare forskning.

För öppet tillgängliga forsknings­data är motivet också att slutsatser inom forskningen enklare kan valideras vilket kan leda till en högre kvalitet och att eventuellt forskningsfusk kan upp­täckas. Ett annat viktigt argument är att konkurrenskraft och innovation gynnas om närings­livet enkelt kan ta del av forskningsresultaten. Dessutom gynnas samhälls­utveck­lingen i stort av att den offentliga förvaltningen enklare kan ta del av aktuella forskningsresultat.


Utlysningar

Inom arbetsprogrammet ”Science with and for society” finns ett antal utlysningar som rör open access, se sammanställning av utlysningar inom SwafS-programmet.

Nuvarande och kommande utlysningar finns också beskrivna i SwafS arbetsprogram för 2016–17.

Inom Horisont 2020 finns en rad utlysningar inom andra program än SwafS där RRI-aspekter är särskilt framträdande. En genomgång av dessa för perioden 2016-2017 finns i rapporten RRI opportunities in Horizon 2020.


Referensmaterial med ytterligare vägledning

Horisont 2020:s sidor om Open access & Data management.

RRI Toolkit/open access – ger möjlighet att söka efter fler resurser och vägledning till hur open access i praktiken kan integreras i forskning.

Under våren 2016 togs flera viktiga steg mot en övergång till ett öppet vetenskapssystem, inklusive en bok om forskningskommissionär Carlos Moedas 3 O:n (Open innovation, open science and open to the world), inrättandet av en Open science policy platform, och rådsslutssatser på forskningsministrarnas ministerrådsmöte i Konkurrenskraftsrådet. EU-kommissionens samlingssida om Open science redogör för den här utvecklingen.


Vart vänder jag mig för att få hjälp?

Openaccess.se – Sedan 2006 drivs vid Kungliga biblioteket detta program med målet att främja öppen tillgång på internet för de arbeten som produceras av forskare, lärare och studenter. Detta görs genom att stödja open access-publiceringen vid svenska universitet och högskolor samt genom att stödja landets forskningsfinansiärer i frågor rörande open access. Programmet arbetar med information och rådgivning, infrastruktur och tjänster samt internationell samverkan.

Här har vi samlat fler hjälpinstanser

 

Vill du ha mer detaljerad information?

Kontakta oss här.