Inom Horisont 2020 talas det om gender balance, gender dimension och gender analysis. Medan det förstnämnda handlar om jämställdhet i forskande organisationer, så kan de två senare i ett svenskt sammanhang översättas med genusperspektiv i forskning. Jämställdhet är en fråga om lika möjligheter för män och kvinnor, och det är ett krav sedan Amsterdamfördraget 1997. Genusperspektiv i forskning är helt enkelt en fråga om forskningens kvalitet.

gender
Bild från utdelningen av första ”For Women in Science’”-priset i Sverige med stöd av Sveriges unga akademi 2016. Foto: Vetenskap & Allmänhet

Jämställdhet i forskande organisationer

Den enklaste förståelsen av jämställdhet betonar en jämn könsrepresentation i forskargrupper och forskningsansökningar. Men jämställdhet handlar också om människors arbetsvillkor och möjligheter oavsett kön, och ett fokus på jämn könsrepresentation kan rentav dölja en bakomliggande ojämställdhet. Det är därför viktigt att gå djupare bakom siffrorna för att göra en kvalitativ analys av hur beslut fattas och under vilka förhållanden forskning bedrivs.

Det finns en rad exempel på frågor relaterade till akademin som präglas av ojämställda villkor: forskningsfinansiering, löneskillnader, anställningsvillkor, karriärvägar, meriteringssystem, sjukskrivningstal och studieval. Könssegregeringen på arbetsmarknaden, där kvinnor och män återfinns inom olika områden och på olika positioner, syns även i akademin. Den tar sig uttryck i att kvinnor och män finns på olika nivåer samt inom olika ämnen och discipliner. Traditionella normer för hur en god forskare ska vara, som är svårförenliga med åtaganden och ansvar utanför arbetet, gör att forskarpositionen i högre grad är tillgänglig för män än för kvinnor.


Genusperspektiv i forskning – en kvalitetsfråga

Jämställdhet blandas ibland ihop med genusperspektiv i forskning. Att såväl kvinnor som män deltar i forskningsprojekt är inte någon garant för genusperspektiv i forskningen, att forskningen blir bättre av relevanta och kritiska perspektiv i forskningens innehåll. Ett sätt att förstå det är att genusperspektiv handlar om en perspektivförskjutning, bort från normativa och oreflekterade föreställningar om kön. Det kan vara att kritiskt reflektera kring manlighet som norm, då det som uppfattas som ”normalt” ofta visar sig utgå från mäns erfarenheter och villkor.

Genusperspektiv är en fråga om sociala strukturer och kulturella normer. Men manlighet som norm kan också få konsekvenser för förståelsen av kroppsliga skillnader. Ett belysande exempel är att symptomen för hjärtinfarkt generellt ser olika ut för kvinnor och män. Så länge som mäns symptom betraktas som ”de normala”, och blir de igenkännbara symptomen, kommer det att ta längre tid att diagnosticera kvinnor som får hjärtinfarkt. Det försvårar vården för dessa kvinnor.

Ett annat exempel är att forskning visar att kvinnor med utländsk bakgrund får ett annat bemötande på Arbetsförmedlingen än män med utländsk bakgrund. Förutfattade meningar om att invandrade kvinnor i första hand ser sig som mammor gör att de får sämre stöd att få hjälp att etablera sig på arbetsmarknaden. Här samverkar föreställningar om vad det är att ”inte vara svensk” med föreställningar om kvinnlighet på ett sätt som leder till diskriminerande myndighetsutövning. Genusperspektiv får ofta andra normer och strukturer att framträda. Det kan vara föreställningar om ras, etnicitet, sexualitet, funktionsvariationer och klass. Att kritiskt reflektera kring hur olika dimensioner samverkar kallas för att göra en intersektionell analys.


Utlysningar

Inom arbetsprogrammet ”Science with and for society” finns ett antal utlysningar som rör Gender, se sammanställning av utlysningar inom SwafS-programmet.

Nuvarande och kommande utlysningar finns också beskrivna i SwafS arbetsprogram för 2016–17.

Inom Horisont 2020 finns en rad utlysningar inom andra program än SwafS där RRI-aspekter är särskilt framträdande. En genomgång av dessa för perioden 2016-2017 finns i rapporten RRI opportunities in Horizon 2020.


Praktisk checklista till stöd i arbetet

Jämställdhet i forskande organisationer

  • Finns det en jämn könsbalans i konsortiet och forskargruppen, på alla nivåer och beslutsfattande positioner?
  • Finns det arbetsförhållanden som låter alla medlemmar av forskargruppen att kombinera arbete och familjeliv på ett tillfredsställande sätt?
  • Finns det mekanismer och verktyg på plats som kan användas för att utvärdera jämställdhetsaspekter, så som Horisont 2020 kräver?

Genusperspektiv i forskning

Idéfasen

  • Om människor eller mänskliga förhållanden är föremål för forskningen, har ni gjort en analys av genusperspektivens relevans?
  • Om människor eller mänskliga förhållanden inte är föremål för forskningen, har ni klargjort om, och i så fall hur, människor beroende på kön förhåller sig till ämnet på olika sätt?
  • Har ni gått igenom litteratur eller andra källor som förhåller sig till genusperspektiv på forskningsfältet?

Ansökningsfasen

  • Använder ni en metod som säkerställer att genusperspektiv kommer att beaktas: att könsuppdelad data samlas in och analyseras under hela projektet, för att finnas med i den slutliga presentationen?
  • Beskriver ansökan klart och tydligt hur genusperspektiv kommer att behandlas i projektet (exempelvis i ett särskilt arbetspaket, WP)?
  • Har ni övervägt om det kan finnas olika resultat och effekter av forskningen för människor beroende på kön?

Projektfasen

  • Har frågeformulär, undersökningar, fokusgrupper, etc., utformats för att kunna visa genusperspektiv i de data som de tar fram?
  • Finns de könsbalans i de grupper som ingår i projektet (som testgrupper eller exempel)? Analyseras data genom könsvariabler? Finns det andra relevanta analyser att göra av hänsyn till kön och genusperspektiv?

Spridningsfasen

  • Visar era analyser på statistik, tabeller, figurer och beskrivningar som fokuserar på de relevanta genusperspektiv som kom fram under projektet?
  • Har ni tagit med institutioner, tidskrifter och organisationer som fokuserar på genusperspektiv bland målgrupperna för spridning?
  • Har ni övervägt att göra en publicering eller ett evenemang som särskilt fokuserar på de genusperspektiven i forskningens resultat?
Källa: Toolkit – Gender in EU-funded research, Directorate-General for Research

Referensmaterial med ytterligare vägledning

Nationella sekretariatet för genusforskning har nyheter, kunskapssidor och vägledningar kring genus och jämställdhet.

Gendered innovations in Science, Health & Medicine, Engineering, and Environment har många exempel på hur genusperspektiv och könsanalyser kan användas för att stärka forskningens kvalitet.

Europeiska jämställdhetsinstitutet Eige är ett självständigt organ inom EU som har jämställdhetsstatistik på europeisk nivå.

AtGender – The European Association for Gender Research, Education and Documentation, är en europeisk förening för genusforskning, utbildning och dokumentation som samlar såväl akademiker som praktiker.

Vademecum on Gender Equality in Horizon 2020
A practical guidance on integrating Gender Equality issues at each stage of the research cycle: from programming through implementation, monitoring and programme evaluation.

Gender equality i RRI Tools toolkit – ger möjlighet att söka efter fler resurser och vägledning till hur genusperspektiv i praktiken kan integreras i forskning.

Horisont 2020:s sidor om Gender equality.


Hit vänder du dig för att få hjälp

 

Vill du ha mer detaljerad information?

Kontakta oss här.