Forskning som sker inom Europeiska Unionen har ett flertal etiska dimensioner. Till en början behöver den svara mot behov som faktiskt finns i samhället och återspegla samhällets grundläggande värderingar (såsom de uttrycks t.ex. i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och i European Convention on Human Rights). Vidare måste den ske på ett ansvarsfullt sätt.

ethics
Jeroen van den Hoven, ordförande i EU:s expertgrupp för RRI och professor i moralfilosofi vid tekniska universitetet i Delft, Nederländerna. Foto. Vetenskap & Allmänhet, VA

Etiken genomsyrar på många sätt ett forskningsprojekt från den stund det föds som en idé hos någon, ända till dess att de insikter och kunskaper som blir resultatet appliceras i exempelvis en produkt, process eller tjänst. Vi kan se åtminstone tre huvudsakliga dimensioner av etik i forskning:

  • RRI (Responsible Research & Innovation)
    Att forskningsprojektet utformas så att det inkluderar samhälleliga aktörer och respekterar och främjar grundläggande samhälleliga värderingar och behov såsom säkerhet, öppenhet och jämlikhet. På denna grundval kan inte forskning som syftar till militära applikationer, reproduktiv kloning, att modifiera arvsmassan, eller att skapa embryon för forskningsändamål, få forskningsstöd av EU:s ramprogram.
  • Forskningsetik
    För att upprätthålla forskningsdeltagarnas integritet och rättigheter; så behöver t.ex. barn, patienter och andra sårbara ges särskild omsorg vad gäller informerat samtycke och skydd mot skada – och deltagares personuppgifter och privatliv respekteras.
  • Forskningens och forskarens integritet
    Att upprätthålla forskningsprocessens tillförlitlighet och oberoende, så att inte oredlighet eller slarv sätter resultaten i fråga (grundläggande guide för detta är European Code of Conduct for Research Integrity).

I forskning som finansieras av EU har etik hög prioritet och därför skall en etisk analys genomföras redan när forskningen planeras. Att ha god etik är ett tecken på excellens.


Steg-för-steg guide till etikprövning inom Horisont 2020

1. Etisk självvärdering

Sker innan ansökan om forskningsstöd skickas in.
I detta moment ska forskaren klargöra om ett projekt involverar forskning på mänskliga embryon, människor, mänskliga celler eller vävnader, persondata, djur, är farlig för forskarna eller miljön, eller utförs i länder som inte är med i EU. Även forskning på kunskaper eller produkter som har dubbla användningsområden (som kan användas för både goda och illvilliga syften), eller som kan användas av kriminella eller terrorister, ingår i självvärderingen. För varje sådant forskningsområde finns en check-list som ska kontrolleras och vars uppgifter ska skrivas in i ansökan. Man ska även reflektera över ifall den forskning man planerar kan ge upphov till andra etiska frågor (det kan man t.ex..tänka sig att forskning på neurobiologi, interaktion människa-maskin, nanoteknik, genetisk förbättring eller androider skulle kunna göra).
Vägledning till hur man genomför en etisk självvärdering finns här.

2. Etikgranskning

Sker av (minst 4 oberoende) etiska experter innan projektet startas.
Om ett projekt ska granskas närmare för att kunna få finansiering så sker en etikgranskning. Det sker i tre steg:

a) Finns etiska frågor (ur självvärderingen)? I så fall går granskningen vidare till (b).

b) Behövs etiska tillstånd och/eller en etisk värdering? Om det senare går granskningen vidare till (c).

c) Full etikgranskning. Här sker en djupare analys av ansökan. De etiska krav som ställs i detta skede skrivs in i forskningskontraktet som ”deliverables”, i ett särskilt WP med namnet ”etiska krav”. Mer om detta kan man läsa om i denna beskrivning av vad en granskning kan ge för resultat.

3. Etisk tillsyn

Sker av etiska experter under projektets löptid.
Detta kan ske genom att forskarna besöker Bryssel eller genom inspektioner i forskningsmiljön. Vid misstanke om att forskningen bryter mot etiska krav så kan en ”etikrevision” genomföras av kommissionen.
I manualen för att delta i Horisont 2020 finns etiken – de tre stegen ovan – beskrivna, tillsammans med en lista över och länkar till relevanta referensdokument. De inkluderar ämnesspecifika riktlinjer för exempelvis forskning på embryon, barn och djur, liksom för forskning inom humaniora och samhällsvetenskap.


Utlysningar

Inom arbetsprogrammet ”Science with and for society” finns ett antal utlysningar som rör etik, se sammanställning av utlysningar inom SwafS-programmet.

Nuvarande och kommande utlysningar finns också beskrivna i SwafS arbetsprogram för 2016–17.

Inom Horisont 2020 finns en rad utlysningar inom andra program än SwafS där RRI-aspekter är särskilt framträdande. En genomgång av dessa för perioden 2016-2017 finns i rapporten RRI opportunities in Horizon 2020.


Tre tips för att integrera etiken i ditt projekt

  • Integrera etisk och samhällelig expertis i ditt projekt! Sådan expertis kan ge ett utifrån-perspektiv på den forskning du bedriver och minska risken för att du inte ser andra perspektiv än forskningens.
  • Använd etablerade riktlinjer för god sed inom forskningen! Att utgå från en sådan minskar risken för oansvarig forskning och skapar tillit till forskning.
  • Tveka inte att söka råd! De etiska beslut och råd du får som forskare kan ibland vara svåra att förstå. Känn ingen tvekan inför att efterfråga förklaringar och vägledning från kommissionen och dess organ.

Referensmaterial med ytterligare vägledning

Research, Risk-Benefit Analyses and Ethical Issues
A guidance document for researchers complying with requests from the European Commission Ethics Reviews

European textbook on ethics in research.
Designed for use in the training of science students, researchers and research ethics committee members throughout Europe and beyond.

RRI Toolkit/ethics – ger möjlighet att söka efter fler resurser och vägledning till hur etiken i praktiken kan integreras i forskning.


Hit vänder du dig för att få hjälp

 

Vill du ha mer detaljerad information?

Kontakta oss här.